viktopererad

Nu har vi varit i vår sommarstuga och gjort fint där och förberett odlingssäsongen.Krattat drygt 12000 m2, fräst upp gamla land,eldat en hel del och rensat alla rabatterna,fyllt på jord och planerat hur växterna skall planteras i år.

Andra saker som blivit gjorda är storstädning av huset,kört en del gammalt skrot till soptippen och bara njutit av miljön.Jag blev frisk där och mådde toppenbra av att ständigt röra mig och att kratta.För mig var det ens syssla som passade att utföra och som gav träningsvärk i okända muskler i benen:-). I magen kände jag dock ingenting och det tog jag som positivt.

Nu håller vi på att tvätta upp allt och sedan lär jag väl stå med strykjärnet fram tills jag skall åka till Turkiet.En annan positiv sak med vår sommarstuga är att den ligger nära Lager 157 och där kan man fynda märkeskläder.Jag fyndade en Filippa K  klänning till resan och för mig är det fortfarande ovant att kunna handla andra kläder än de största på HM,Lindex och Kappahl.Att kunna köpa kläder som man själv tycker är snygga och som man känner sig snygg i dessutom,jag fyndade dessutom ett par snygga italienska sandaler på skoaffären bredvid.

Ingen viktnedgång nu heller tycks det vara på gång,utan jag tycks ha fastnat på denna vikt,men kroppen verkar omformas och musklerna blir fastare där det tidigare bara varit lite löst skinn.Jag äter dessutom som man ska numera och jag njuter av det och det ger kraft och styrka.Jag hoppas att jag skall kunna återvända i arbete den 1 juni och att jag då kan äta det mesta igen.

Vi håller på med nedräkning tills fredagen och suger på karamellen att vi skall resa,läser lite utflyktsbroschyrer och funderar på den goda maten.Vad skall vi äta,vad skall vi göra där och bara tanken på sol och bad gör mig glad.När vi var i sommarstugan åkte vi en dag till Aqua Nova i Borlänge och badade och där fick jag äntligen sträcka ut i en ordentlig simtur på 1500 meter,saknar att vårt badhus är stängt för ombyggnation.Vad jag skall simma i hotellbassängen varje dag:-))



På resan när vi åkt nu har vi upptäckt ett finurligt sätt att äta på, jag beställer barnportion och hittills har ingen sagt nej:-)

Tänkte på det länge igår och vara naturligtvis tvungen att ringa syrran och mamma och berätta om den roliga händelsen.Vadå för rolig händelse? Ja, för mig var det något sällsamt som inträffade när byxorna i storlek 46 passade,kan knappt minnas när jag hade den storleken sist.I slutet på januari åkte vi till Talinn,då köpte jag mig en ny tröja på HM, i största storleken, igår kunde jag köpa en mediumtröja. Jag köpte även nya byxor då, i storlek 54 och igår i storlek 46 ,det är inte konstigt att det är svårt att förstå vilken storlek man skall ha på kläderna.Det är inte konstigt att man blir en smula förvirrad när man ser sig själv i profil eller i spegeln för den kroppsliga förändringen har gått fort.

Annars mår jag relativt bra nu,magen knorrar och är hungrig jämnt och ständigt, och nu är jag definitivt uppe i hur man skall äta,vilket resulterat i, +0,9 kg, men jag är glad över det.Jag inser att det är en hälsosam förändring som håller på att ske och att min förbränning snart kommer att acceptera de nya kalorier jag sätter i mig.Jag har ju ätit alldeles för lite innan och nu när jag rör på mig känns det ännu viktigare att äta rätt.

Dessutom sedan slangen ur magen är borta kan jag dricka vatten på ett annat sätt,jag mår mycket bättre och är mindre illamående,kom nästan direkt efter borttagandet och nu kan jag laga mat igen.Det är en syssla som jag verkligen saknat  och som jag trivs med.

och fyndat lite kläder inför utlandsresan.Till min förvåning kunde jag köpa jeansshorts i storlek 46 ! T-shirten var också liten, och jag har så svårt att förstå, att det är jag, som ser mig i spegeln, samtidigt som jag jublar! Vikten har pendlat uppåt ,men det tycks som promenaderna gör att jag smalnar av ändå och bygger muskler!

På fredag åker vi till sommarstugan i Dalarna och då kommer man att röra på sig helt automatiskt hela tiden.Vi skall jobba i trädgården, plantera potatis och sätta fröer,storstäda huset från topp till tå, tvätta textilier  och kanske att man hinner repa lite på hsuet också:-)Vi ska vara där hela vårlovet och njuta av vitsippshagar och gröna gräsmattor!

Idag har jag varit och tagit bort slangen ur magen,sved till en aning, men nu är den borta och såret hinner läka innan jag skall på utlandsresa.Jag kände mig genast mycket piggare och friskare,bara så där, av det.

Sedan jag började gå stavgång har min aptit ökat så nu känner jag mig hungrig hela tiden.Jag äter och äter och blir piggare och piggare.Livet känns positivt igen och nu känns det som om jag kan börja njuta av vardagen,skall till och med ta ett handtag med strykjärnet idag.

Igår testade jag att äta pasta,men det var ingen höjdare.Trots att jag tuggade det långsamt och länge blev jag väldigt trött av pastan och tog mig en tupplur på kvällen i 1,5 timme.Sedan fastnade jag framför TV:n resten av kvällen och åt kvällsmellanmål med smörgås och frukt.Det var länge sedan jag kunde äta på detta sätt och nu börjar jag att känna mig normal igen!

Hurra! Äntligen lite fart på vågen igen. Idag stannade vågen på 107,8 och ett BMI på 36,4.Det känns skönt att det fortsätter att bli mindre kilon på kroppen.Det är en tröst när tillfrisknadet tar tid! Idag skall jag till Hälsocentralen och lägga om mitt lilla hål.

Igår var jag teamleader för barnens skola tillsammans med maken, för två av våra barn och några skolkamrater från deras skola tävlade i Schackfyran.Jag orkade hålla igång hela tiden men när jag kom hem sov jag många timmar.Var helt slut mentalt och kroppsligt efter de timmarna.

Åt turkisk youghurt på morgonen men jag tror att jag dumpade på det eller möjligtvis att jag inte tålde laktosen eller så att jag för fort men det sistnämnda torde inte vara anledningen.I alla fall fick jag racerbajs och kräkningar samtidigt som jag kallsvettades.Precis innan vi skulle iväg till Sporthallen och jag blev lite ledsen för jag ville så gärna uppleva när ungarna tävlade i schack, det gick med bistånd från kära maken och en massa vilja.

Annars kunde jag äta pannkaka igår med god vinbärssylt, samt ugnsstekt lax med pressad potatis.Till mellanmål på kvällen slank det ner en tunnbrödsmörgås (hård) med ost och smör.

För första gången på länge har jag känt hunger och då kurrar magen så mycket att det inte går att nonchalera budskapet,fort måste jag få näring i mig för annars övergår det i illamående.Jag tar det som ett hälsotecken att jag håller på att bli bättre.Fortfarande har jag svårt för matos,kaffedoft och illaluktande saker,kommer kväljningar direkt och sedan har jag svårt att äta.

Helt plötsligt måste jag uppsöka min vårdcentral flera gånger i veckan och jag är glad att maken kan skjutsa mig dit,även om det blir trixigt för honom med arbetet.Jag går och gör såromläggning på dränaget (slangen ur magen) samt att mitt ärr som skulle vara läkt nu, har öppnat sig och jag läcker vätska.Idag tog de bakterieodling på det ifall att det är infekterat.

Igår var jag och gjorde en gördel på ortopedtekniska och det var kämpigt,mådde kanondåligt och kände mig svimfärdig, men nu har jag den hemma i alla fall.De var supersnabba allt tog en kvart från start till mål och då sydde hon om gördeln lite också.Skulle ha besökt dietisten men fick ställa in besöket eftersom jag mådde så himla klent och nu väntar jag på att hon skall boka in en ny tid med mig.

Idag skall jag i alla fall till min arbetsplats och prata med dem om hösten och en eventuell återgång i arbetet. Det blir nog så mest troligt, även om jag njutit av den frihet jag haft detta halvår,men jag skall vara föräldraledig så småningom och då behöver man ju tänka på föräldrapennningen:-))

Jag har shoppat nya kläder och jag är förnöjd när jag märker att jag faktiskt gått ner tre klädstorlekar redan,det känns ofattbart.

stagnerat i stort sett, - 3 hg. Jag kan förstå det, för när man rör sig mellan sängen,vardagsrum och kök ,samt en gång om dagen går upp för trappan för dusch och datakoll går man inte ner i vikt.Jag har fått order om att öka vätskeintaget och nu försöker jag att göra det.Det i sin tur påverkar min förmåga att äta mat och det gör att jag äter mindre än jag ska.

Jag hoppas att jag snart mår bättre och att mitt blodtryck blir högre för just nu är det lågt och jag svimmar av det.Jag känner olust när jag skall röra mig för jag vet inte om det svartnar och om jag vaknar på golvet.Just nu är jag sjukskriven till den 31 maj och det känns skönt att veta att jag har tid att rehabilitera mig.Samtidigt längtar jag tillbaks till det vanliga livet med allt vad det innebär.

för då drabbas jag av bakslag.Mitt bakslag blev ett bråck på tarmen samt tarmvred.Jag blev inlagde den 18 mars och fick åka hem på påskdagens eftermiddag.Nu går återhämtningen sakta framåt men det går framåt.Jag kan inte vara ute och röra på mig eftersom jag har bråck och saknar gördel som skall skydda mej från ytterligare bråck.

Jag blev opererad den 20 mars och de fixade till det som behövdes fixa till.

I måndags visade vågen 109,6 kilo, det vill säga ett BMI på 37.Jag känner mig förnöjd att viktnedgången fortsätter trots att jag inte kan motionera i den omfattning jag önskar.

att äta allt:-)

Idag har flickrona haft kalas och jag vågade till och med dippa lite tunnbrödchips i fetaoströra och tugga lite på en morotsstav.Igår provade jag hemlagad smörgåstårta och det slank ner hur enkelt som helst.Tyvärr underskattade jag storleken på biten och blev övermätt och orkade inte göra något på en lång,lång stund:-))Hann inte heller känna mättnadskänslan eller så struntade jag i signalen,vet inte vilket men det vill jag inte göra om,skämdes när jag låg i soffan och ojade mig.

Idag har det funkat bra med alla måltider och nu går det bra att äta färska grönsaker igen och det är något som jag längtat efter.Jag börjar att känna mig återställd och har hittat ett matmönster att äta efter som funkar med familjens vanor och mina behov.Nu läser jag GI-mat för hela familjen av Ulrika Davidsson och ser att mycket av det vi äter är GI-mat,fast det visste jag inte.Jag har gjort veckans matplanering,handlat och nu sitter jag här och gäspar,trots att jag sovit middag.

Verkar som om jag har ett mycket större sömnbehov nu än tidigare och det är säkert bra för mig.Den som sover syndar inte:-)

och middagen blev en succe.Jag njöt av de goda skaldjuren och vi åt alla med lugn och omsorg.Många roliga samtalsämnen och det som var skönt var att vi för en gångs skull bara var vuxna,barnen var på egen fest hos kompisar alla tre.

Det gick bra att äta mjukt bröd,kokt ägg och avocado.Ingen dumpning eller diaree.Jag tror de dåliga dagarna är över och att  det som sker nu bara blir positivt.Jag mår verkligen bra nu och jag blir ännu tacksammare att jag överlevt,för jag har hört skvallervägen att en person dött efter denna operation på vårt lilla sjukhus i stan.Det var en som fick göra det med hjälp av titthålskirurgi.Helst plötsligt är jag tacksam över ärret på min mage och att det var "min" doktor som opererade mig och inte gästoperatören.

Men visst funderar när man hör sådana nyheter,är det värt detta? Vad är ett liv värt?

Jag är glad att min läkare på kirurgen tipsade mig om hur viktigt det var inför operationen att jag rört på mig och skaffat mig en god kondition.Att det var det bästa jag kunde göra och att det inte var själva kiloantalet utan just att man skaffat sig en god kondition för då orkade kropp och hjärta bättre.Trots min stora kropp har jag alltid rört på mig mycket och gärna i olika motionsformer,som simning,skidåkning,stavagång och långa promenader.De perioder när kroppen varit mindre tung har jag sprungit och orienterat.

Jag går dessutom tur och retur arbetet varje dag och det är en promenad på lite mer än en mil.Apropå det skall jag nu ut och svänga med stavarna ett tag på min motionsrunda.

Nu känns det som om livet sakta återvänder till mig och jag har slutat att ångra operationen.Vilket jag gjorde när livskrafterna sakta rann ur mig och jag inte orkade någonting.Nu skall jag ta itu med den stora tvätthögen som behöver strykas och sorteras.Jag kan äta alltmer,men jag dricker fortfarande vätskeersättning för att återfå balansen,även om det numera är några deciliter/dag.

Jag har tjuvkollat på vågen dessa dagar och nu efter några dagar med viktuppgång har det avtagit och siffrorna visar neråt igen.Troligtvis kommer jag inte att ha någon viktminskning nästa vecka,men en återvunnen hälsa.Skall bjuda på en god och efterlängtad middag i kväll.Skall frossa i skaldjur,en utmärkt bjudmat när man är viktopererad,eftersom det tar tid att pilla,äta,suga och tugga.Det är min absoluta favoritmat ihop med fisk.

Min näst äldsta dotter och min yngsta dotter skall ha födelsedagskalas på söndag med mat så en stunds bakande skall jag ägna mig åt likaledes.Jag skall baka små dinkelbröd som skall bli hem till veteburgaren (alternativ till hamburgare) och sedan små brödbullar till skaldjursfesten ikväll.Vi skall få matgäster som inte vet att jag gjort denna operation och som jag inte vill berätta det för, utan jag har suttit och klurat ut en meny som passar mig:-) och som får duga för dem.

Flickorna skall sedan ha laxspett med sesamfrön,köttbullar på tandpetare,minipizzor och goda sallader och röror till.Tjejerna har bakat chokladkaka till efterrätt och gjort köttbullar men ikväll skall de hjälpa till med ett disco för klass 1-2 på skolan.Trots sin ringa ålder behärskar de numera många moment i köket och det är kul att se hur de löser olika dilemman med matlagningen.De har gjort sin egen meny,räknat ut hur mycket saker kostar, och hur mycket pengarna räcker till,därför blev det exempelvis veteburgare istället för hamburgare.

Efterrätt ikväll blir färsk frukt med naturell youghurt,nötter för dem som tål och en aning citronhonung.Det känns kul att kunna och sitta och planera menyer utan att äcklas av det eller känna aversion,men visst finns det kvar lite grann fortfarande.Men numera svartnar det bara framför ögonen om jag reser mig hastigt eller anstränger mig lite extra som när jag gick stavgång igår.Jag behöver fortfarande sova en stund på dagen för att orka med kvällen,men det blir kortare och kortare.

i samband med sjukhusvistelsen: Min yngsta dotter: hon tittade på mitt blåa armband där det stod namn och personnummer och avdelning.Sedan log hon glatt och kommenterade:-Åh jag ser att de har Allinclusive här:-))Lyxigt!
Jag höll på att skratta ihjäl mig då trots ömmande operationsärr.

Min son när han såg metallsömmen på magen: Coolt, men mamma hade de ingen tråd istället?Häftklamrar kan väl aldrig vara nyttigt?

Mer kommer under dagen,funderar att berätta mer ingående om operationen,men nu skall jag iväg och ta bort häftklamrarna:-)

och inte klarat av att ta emot föda och till slut kunde jag inte dricka vatten längre utan att det kom ut. Tur för mig är min mor väldigt sjukvårdskunnig,en av de som jobbar på Sjukvårdsrådgivningen, och hon hjälpte mig med ett tips! Hon menade att jag fått en rubbad vätskebalans i kroppen och att jag behövde koka mig vätskeersättning. Sagt och gjort, eftersom jag svimmat och slagit mig, upplevde jag att jag inte hade något att förlora genom att testa hennes ide.

Recept på vätskeersättning:

6 tsk socker
1/2 tsk salt
1 liter vatten

Detta kokade jag ihop,satte dit en tepåse med älsklingsteet, samt några citronskivor och lät det dra en stund.Sedan plockade jag bort citronskivorna och tepåsen,drack ett glas av det.Sedan gick jag och la mig och sov för natten.Hela förmiddagen drack jag detta och pratade även med dietisten på sjukhuset,som konstaterade att detta hade hon aldrig hört tidigare: att någon svimmat och dumpat på vatten.Hon höll med min mor om vätskeersättningen och att jag skulle flyta och prova ytterst små smakportioner av fisk och potatis och sedan utöka matmängden successivt.

Nu är det eftermiddag, inga svimningskänslor, jag har ätit god gravad röding och en pyttepotatis och mår som en prinssessa igen.Vätskebalansen var rubbad, men nu verkar det som jag är på väg mot rätt håll.Tack kära mor att du finns med dina kloka råd! Det har verkligen varit otäckt, att känna att livskraften rinner ut ur en  trots att man följer alla råd man fått, från sjukhus och dietist och bara blir sämre och sämre. Det är första gången i mitt liv som jag svimmat .Aldrig har jag känt mig så gammal och orkeslös och mesta tiden har jag velat sova.Min make har förundrats över mina tidiga kvällar trots att jag sovit både  dag och kväll.Nu vet jag orsaken,någonstans gick det fel med salthalten i kroppen.Inte undra på att jag drömt om denna gravade röding och om salta saker,min kropp har försökt att förklara vad den behövde.

Så här mycket energi har jag inte känt på flera veckor! Jag är till och med varm om händer och fötter.

Idag var det dags att ställa sig på vågen coh kolla vikten,115,8 kg stannade vågen på och mitt BMI är 39,1.Hurra, hurra,hurra! Drygt 20 kilo sedan trettonhelgen!

Igår sov jag otroligt mycket och mådde otroligt dåligt av vad jag än åt eller drack.Det är lätt att utveckla matfobi i den situationen och det är inte mycket jag vill äta nu.Igår tog jag mig i alla till Coop Forum tillsammans med maken och storhandlade månadens mat.

Jag som är matgourmet, en ytterst duglig kock inom de flesta områden, och med intresse för god mat hur kan det bli på detta sätt? Hur skall det bli om jag utvecklar en aversion mot mat? Hur blir det med mitt odlande då? Just nu håller jag på att starta upp årets frösådd av grönsaker och kryddor, men kommer jag att kunna äta dem?

Ni hör vilken svacka jag är i, men det är inte kul med racerbajs och dumping som gör att jag sover bort både dag och natt.Det hjälper inte ens att man ser att det går ner på vågen i racerfart.

Köpte förresten en ny kokbok på bokrean igår och det var GI-mat för hela familjen.Intressant att läsa och passar vår familj bra.Fick lite nya ideer och inspiration till vår matsedel.Maken köpte en annan bok som handlade om Smörgåstårtor och där fanns det många recept som jag mindes från min barndom.

Lustigt, jag har aldrig varit morgonpigg och nu vaknar jag varje morgon 6.15, och kliver upp.Maken frågade mig idag vad gör du uppe så här tidigt?Jag stör nämligen  hans morgonrutiner:-) I alla fall drack jag ett glas Proviva och sedan var jag iväg på promenad med min kompisar stavarna.Återkom vid 8-tiden och hade njutit av fågelsång och sol, och den vackra morgonen.Jag mådde hur bra som helst och var pigg som en lärka som drillar högt i skyn.

När jag kom hem rostade jag ett bröd och drack kanelte till och sedan svajade hela världen.Jag blev nästan förlamad i hela kroppen, blev helt yr och var tvungen att gå och lägga mig.Jag vet numera vad dumpa betyder i verkligheten för mig.Sedan sov jag i tre timmar och nu sitter jag här och knattrar.Ja ,de ringde från jobbet  och undrade när jag kommer och jobbar igen.Kunde det inte gå lite fortare än 30 mars?Jag skall i alla fall dit den 17 mars och vara med och planera för höstens verksamhet,det kunde jag inte neka till men olusten infann sig en aning.Kan man få bli frisk i fred,tack?

Snart skall jag gå och titta på mina barn som åker skridskor och sedan skall vi gå och fika på vårt cafe, vi har här i vårt bostadsområde.Hembakat gott fikabröd till en billig penning,kan man ha det bättre,speciellt när man aldrig bakar fikabröd annars?

som Kenta sjöng.Jag är också hög men inte på droger utan på mat. Om jag får berätta hur min matdag ser ut förstår ni:

6.30 Ett halvt glas Proviva

9.30 En halv portion havregrynsgröt med rivet äpple och 0.5 dl mellanmjölk

12.00 En halv flaska näringsdryck

14.00 Ett stort glas Nyponsoppa

16.30 Grillad toast med kyckling och ost i + en skvätt kanelte mot illamående

20.00 Ett halvt äpple

Jag har inte kunnat äta så här mycket sedan jag blev opererad och idag var första gången jag fick en aning hungerskänsla.En annan nyhet var att jag inte haft diarre sedan första morgonbesöket på toaletten.Kanske jag kan skönja en ny trend?

Idag var jag,maken och äldsta dottern på en alldeles förtjusande trolleriföreställning kl.13.00 Mina barn har gått på trolleriskola och idag var examensdagen.De var otroligt duktiga,men jag hade åkt buss dit och det slutade med att maken fick hämta bilen och köra hem mig.Då var jag helt svimfärdig och yr av ansträngningen.När jag kom hem gick jag och la mig och sov i tre timmar.MIna barn gick på Kinarestaurang och firade examen och promenerade sedan hem och kom hem lagom när maken kom hem från jobbet.

Idag vaknade jag pigg och fulladdad med energi,har hunnit plocka till vardagsrummet,sortera tvätt,ätit frukost och läst tidningen och nu sitter jag här.Igår var mer en sådan dag med diarre,kurande och ta det lugnt mentalitet,vilket jag gjorde.Kunde inte äta ordentligt förrän framåt eftermiddagen,vilket kan förklara behovet av vila,annars rann det ut lika fort som jag fick in det.

Nu sittter jag här och skriver ett par rader och sedan skall jag sätta igång med att hantverka lite inför påsken.Älskar att handarbeta med allehanda ting.

Idag fyllermin yngsta dotter 10 år och vi har uppvaktat henne med paket och en önskad grodbakelse på morgonen.Hon var glad och kvittrande och är numera stolt ägare till en ny cykel.Min mage verkar ha stabiliserat sig och idag har jag kunnat både dricka te och käka macka och youghurt,men i två omgångar.Nu är jag proppmätt och sitter här och svettas.Tjuvkollade på vågen i morse och jag kan avslöja att det var minus:-)

Såret kliar och kliar,eksemen finns ju redan där och det hjälper inte att jag bytt plåster längre.Jag håller på att bli tokig av klådan och försöker att hitta sätt på att stå ut med det.