Det är verkligen olika från dag till dag
Jag som är matgourmet, en ytterst duglig kock inom de flesta områden, och med intresse för god mat hur kan det bli på detta sätt? Hur skall det bli om jag utvecklar en aversion mot mat? Hur blir det med mitt odlande då? Just nu håller jag på att starta upp årets frösådd av grönsaker och kryddor, men kommer jag att kunna äta dem?
Ni hör vilken svacka jag är i, men det är inte kul med racerbajs och dumping som gör att jag sover bort både dag och natt.Det hjälper inte ens att man ser att det går ner på vågen i racerfart.
Köpte förresten en ny kokbok på bokrean igår och det var GI-mat för hela familjen.Intressant att läsa och passar vår familj bra.Fick lite nya ideer och inspiration till vår matsedel.Maken köpte en annan bok som handlade om Smörgåstårtor och där fanns det många recept som jag mindes från min barndom.
Men e det inte så att det är en väldigt känslig tarm nu som ska vänja sig vid att ta emot mat. Förrut har det hamnat i magsäcken först nu kommer det mest direkt därav dumpingen. Förstår att det e jobbigt. Men du skrev att du skulle äta en rostad macka härromdagen var det franska? Vad jag förståt är det nått som de flesta inte kan äta efter op.
Den första tiden blir nog skitjobbig i dubbelbemärkelse om jag ska vitsa till det.
Men om man läser på viktop verkar det ju vända efter ett tag. Det blir nog bra ska du se....
Jag läste på viktop om de som varit viktop typ 2 år eller mer och de har gått upp i vikt igen en del nästan allt!
De menar att det är bara under första året som tarmen reagerar sen kan man äta stora portioner och godis, kakor o allt om man inte har karaktären så går man upp. Jag blev lite missmodig efter att läst det. Skulle vilja veta hur stor procent som går upp mycket igen. Resultat på de som klarar av sitt nya liv. Ja, du nu blev det mycket, jag e Hopplös ibland på o svamla runt:) Ha det bra!
Britt Inger
Jag rostade ett bröd, som är hembakt,
utan nötter och annat, ett dinkel- och rågbröd, som vi bakar i limpform och som är gott att rosta.Tack för dina förtröstansfulla ord, det är skitjobbigt*fniss* att pendla mellan dumping och diarre.Försöker att följa matlistan vi fått från sjukhuset och mängden mat är väldigt liten, ändå händer det.Idag har jag dumpat en gång,men det gick över på 30 minuter, vilket var skönt.
Usch jag vill inte läsa om viktuppgångar vad är det då för mening att genomlida detta?
För mig är det dock så att jag skaffat mig en beteendevetare som hjälper mig med viktcoachning.Jag jobbar med mig själv ,och skaffar en ny självbild allt för att slippa hamna i återfall med övervikt.Jag träffar henne en gång i veckan och får en massa uppgifter att fundera över,vilket lär mig mera om mig själv och varför jag har övervikt.
