Sakta men säkert återhämtar jag mig

Nu känns det som om livet sakta återvänder till mig och jag har slutat att ångra operationen.Vilket jag gjorde när livskrafterna sakta rann ur mig och jag inte orkade någonting.Nu skall jag ta itu med den stora tvätthögen som behöver strykas och sorteras.Jag kan äta alltmer,men jag dricker fortfarande vätskeersättning för att återfå balansen,även om det numera är några deciliter/dag.

Jag har tjuvkollat på vågen dessa dagar och nu efter några dagar med viktuppgång har det avtagit och siffrorna visar neråt igen.Troligtvis kommer jag inte att ha någon viktminskning nästa vecka,men en återvunnen hälsa.Skall bjuda på en god och efterlängtad middag i kväll.Skall frossa i skaldjur,en utmärkt bjudmat när man är viktopererad,eftersom det tar tid att pilla,äta,suga och tugga.Det är min absoluta favoritmat ihop med fisk.

Min näst äldsta dotter och min yngsta dotter skall ha födelsedagskalas på söndag med mat så en stunds bakande skall jag ägna mig åt likaledes.Jag skall baka små dinkelbröd som skall bli hem till veteburgaren (alternativ till hamburgare) och sedan små brödbullar till skaldjursfesten ikväll.Vi skall få matgäster som inte vet att jag gjort denna operation och som jag inte vill berätta det för, utan jag har suttit och klurat ut en meny som passar mig:-) och som får duga för dem.

Flickorna skall sedan ha laxspett med sesamfrön,köttbullar på tandpetare,minipizzor och goda sallader och röror till.Tjejerna har bakat chokladkaka till efterrätt och gjort köttbullar men ikväll skall de hjälpa till med ett disco för klass 1-2 på skolan.Trots sin ringa ålder behärskar de numera många moment i köket och det är kul att se hur de löser olika dilemman med matlagningen.De har gjort sin egen meny,räknat ut hur mycket saker kostar, och hur mycket pengarna räcker till,därför blev det exempelvis veteburgare istället för hamburgare.

Efterrätt ikväll blir färsk frukt med naturell youghurt,nötter för dem som tål och en aning citronhonung.Det känns kul att kunna och sitta och planera menyer utan att äcklas av det eller känna aversion,men visst finns det kvar lite grann fortfarande.Men numera svartnar det bara framför ögonen om jag reser mig hastigt eller anstränger mig lite extra som när jag gick stavgång igår.Jag behöver fortfarande sova en stund på dagen för att orka med kvällen,men det blir kortare och kortare.

Kommentarer
Postat av: Britt Inger

hej igen,
skönt att allt vänt. Du verkar vara en riktig gourmet kock? En annan har haft företag och jobbat så hårt i många år så maten har alltid fått gå snabbt och enkelt. Men intresset finns, så med tiden blir det andra "bullar" även hemma hos mig.Vilken ålder har du på barnen? Jag har 3 19,17 och snart 12.Ha det bra /Britt Inger

2008-03-14 @ 12:45:54
Postat av: Viktopererad

Hejsan.

Mina barn är 9,10,12 och 19,blir 20 i år.Tre töser och en pojke som är yngst.
Vi gillar mat i vår familj och vi odlar mycket i vår sommarstuga.Vi äter bara ekologiska produkter och försöker att hålla oss till rena produkter,utan allt för mycket tillsatser.God,nyttig,hälsosam och billig.Men vi lagar allt från grunden och tar vara på det mesta.Hela familjen har det lite som hobby och som väl är är det bara jag som är överviktig.

2008-03-15 @ 10:34:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0