Vardag som viktopad

Numera fungerar allt i min vardag som det skall göra och det är sällan jag funderar över min operation.Jag har inga speciella svårigheter, kan äta allt som jag vill: till och med onyttigheter i form av godis,snacks och dylikt, dumpar aldrig, tål alkohol och går ner i vikt. Jag har återfått min rörlighet och min träningsglädje är stor. Jag har blivit beroende av att löpträna och märker att jag får sämre humör om jag inte tar mig den tiden.

Jag märker på kläderna att jag går ner i vikt, är ju numera våglös, vilken är en stor lättnad. Jag känner mig frisk och stark och har ännu inte blivit förkyld trots att jag möter en massa baciller på mitt jobb.Tidigare har jag alltid varit sjuk ett par dagar på hösten i samband med att jag återinträtt i tjänst.Inte ens fast ungarna varit förkylda och sjuka har jag blivit drabbad och det tror jag beror på att jag fått en god kondition.

Det känns som om livet återgått till det normala något så när. Jag har lärt mig också, att jag måste vara noga med att hålla tiderna för mellanmålet, annars får jag blodsockerfall och då blir jag inte go att tas med:-)) Då får min familj en skopa ovett som de inte förtjänar.

Jag vill inte tappa polityren på detta sätt och därför har jag numera ett nödpaket i min väska, som innehåller knäckebröd, torkat rökt renkött samt torkad frukt i form av aprikoser,blåbär ,hallon och svarta vinbär samt nötter av olika slag.När jag märker att jag börjar låta gnällig tar jag ur nödpaketet och efter en stund är jag mitt vanliga jag.:-)

Jag har börjat att hitta strategier som kommer att fungera resten av livet och min otroliga och evigt positiva familj som stöttar mig till 200% minst hjälper mig med det också. De pushar på och glädjer sig över mina framgångar,skjuter på när det känns motigt och det är helt otroligt med all denna support .De får mig att känna mig värdefull och vacker. Jag har fem entusiaster som efter varje nytt klädinköp beundrar och ger komplimanger.

Livet tillsammans med familjen är verkligen viktigt och betydelsefullt för min vardag som viktopad.

Behöver jag säja att jag tackar min Gud för att de finns hos mig och att jag älskar dem mest av allt på jorden?

Kommentarer
Postat av: Brittis

Hej på dig...

härligt att läsa om förändringarna för dig. För mig står det stilla, men det har ju inte gått mer än 5½ månad sen op så det blir väl mer - hoppas jag. Har börjat aorobic, step, vattengympa så det ska väl förhoppningvis hända saker. Ha det bra/ Brittis

2008-09-24 @ 17:26:03
Postat av: viktopererad

Hejsan!



För mig har det ju också varit platåer med vikten,det är en av anledningarna till att jag är våglös numera. Jag blev påverkad negativt av att märka att en vecka gick jag upp 2 hg och nästa vecka rasade jag 2 kg. Numera skiter jag i det för nu vet jag inte om det:-))



Dessutom äter jag bättre och mer genomtänkt när jag inte vet vilken vikt jag har,annars planerar jag mer för olika former av dietmat,för det är ju det man är van med, som överviktig, och man skall gå ner i vikt.



Men du har ju gått ner massor av kilon! Du hade ju inte så mycket övervikt innan operationen som jag hade.



Har funderat på att ringa dig och höra om vi skall träffas, är du intresserad?

2008-09-24 @ 21:58:34
Postat av: Brittis

Hej, ska till stan i morn faktiskt....

beror på om du kan? Mitt mobil nummer är 0706464469

Brittis

2008-09-24 @ 23:03:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0